ODLA ETERNELLER

På senare år har torkade blommor börjat smyga sig in som ett vackert och miljövänligt alternativ till importerade blomster under november, december och januari. Den här estetiken med torkade blommor, eller eterneller, tycker jag är spännande och intressant. Ja, så pass intressant att hela min julutställning Herbarium i Palmhuset i Trädgårdsföreningen i Göteborg var baserad på torkat växtmaterial av olika sorter, både från mina egna odlingar och från svenska blomsterbönder. Att odla eterneller är inte speciellt svårt, i det här blogginlägget visar jag några sorter som kommer ingå i mina odlingar i år.

Eterneller är egentligen ett samlingsnamn för blommor som går att torka utan att de tappar sin färg eller sin form. De flesta blommor går faktiskt att torka, utmaningen är bara att de ska behålla dessa egenskaper när man väl ska använda materialet i buketter eller kransar. Eterneller kan också kallas för evighetsblommor, eftersom de kan hålla väldigt länge. Men bara för att de håller väldigt länge så måste man ju inte spara dem i flera år och låta dem samla damm som man gärna gjorde på 80-talet!

De eterneller som är enklast att odla och torka och som håller både färg och form snyggt är tex jätteeternell, sideneternell och roseneternell. De är “pappriga” redan när de växer och väldigt lättodlade. Jag sår dem inomhus i mitten på mars, skolar om några gånger och planterar sedan ut när frostrisken är över. Vill du veta hur jag sår sommarblommor så klicka in HÄR.

SÅ HÄR TORKAR JAG ETERNELLER

När jag sedan skördar dem så försöker jag välja en torr dag och klipper dem ungefär mitt på dagen när daggen har torkat upp ordentligt. Just dessa eterneller vill jag plocka i ett inte allt för utslaget stadie, för de forsätter att slå ut under torkprocessen. På just dessa blommor väljer jag att plocka bort alla blad och bara ha blomma och stjälk kvar. Bladen torkar in och blir så sköra att blommorna annars blir svåra att hantera utan att de blir bör överallt. Jag gör små buntar som jag tar ett gummiband om och hänger dem upp och ner på ett mörkt och torrt ställe att torka på. Efter ungefär 3-4 veckor är de torra och fina och då packar jag dem mjukt med silkepapper om i pappkartonger och förvarar på ett torrt ställe tills det är dags att ta fram och njuta av dem i november, när min trädgård slutat leverera färska blommor. Det är faktiskt en ren fröjd att plocka upp de där kartongerna då med sparade sommarminnen!

Några andra blommor jag odlar för att torka är vädden “Sternkugel” som får helt fantastiska fröställningar. Varje boll ser ut som en kosmisk fantasi och gör sig väldigt fint i arrangemang. Solbollen är som en gul boll på en rak pinne och är overkligt fin. På bilden nedan ser du den i Toras bukett av torkade blommor som hon bidrog med till min utställning i Herbarium i Palmhuset. Håller färgen så bra om man hanterar den rätt. En annan favorit är fröställningarna från Jungfrun i det Gröna, som ser ut som en välfylld pumpa med känselspröt när det har torkat. Det finns många olika vackra sorter av denna blomma, så kolla runt lite om du vill odla för att torka.

En annan traditionell blomma som man odlar för att torka är risp. Rispen håller sin färg fantastiskt bra och kan bli en riktig färgklick i vinterns buketter. Nedan ser du några av de olika sorter jag kommer att odla i år. Även rispen kommer i fler olika sorters kulörer, jag är extra förtjust i de som drar mot aprikos och terracotta. Axrispen ser lite annorlunda ut än de andra vanliga rispen. Axrispen har långa smala svansar istället som är täckta av små små blommor och har därför ett sirligare uttryck.

Som sagt, de flesta blommor går att torka, men utmaning är att de ska behålla sin färg och form. Vallmokapslar är extremt tacksamma att ta till vara på. I blomstermolnet ovan har jag målat dem med Auros ekologiska färg, för att de skulle poppa ut och accentuera växtmaterialet. I blomstermolnet har jag även använt torkad slöjsilja och brudslöja. Blommor som är otroligt fina att använda både som färska och torkade. Slöjsiljan sår jag i omgångar, den vill jag inte vara utan under sommarhalvåret. Brudslöjan sår jag några nya av varje år, den blommar först andra året efter sådd, men ganska ofta kan man hitta fina plantor av brudslöja på plantskolan på våren om man vill ha blomning med en gång.

Jag tycker att torkade blommor är ett fin ersättare att använda under november, december och januari och kanske även februari. De fyller en härlig funktion när det inte finns så mycket annat att tillgå i min trädgård eller svenska lokalodlade blommor. Jag kan ana att intresset för torkade blommor växer, min utställning Herbarium i Palmhuset i Trädgårdsföreningen slog besöksrekord med 17.000 besökare, och detta under säsong som vanligt inte räknas till trägårdsturismens högsäsong. Jag har hört kommentarer om att man tyckte det såg visset ut, och ja, den här mer miljömedvetna estetiken kan vara svår att ta in om man har en annan förväntan. Men visst är det ändå förunderligt att man mitt i mörkaste vintern kan plocka fram sommarens blomster och skapa blomsterlycka?! Med tanke på den minskade miljöbelastningen och de positiva miljöeffekter torkade blommor från antingen egen täppa eller från din lokala småskaliga blomsterbonde har kanske man kan se skönheten i bara det?

Stoppa några frön i jorden och känn efter vad du tycker själv, bara att se ett frö gro är en fin känsla!

Lycka till!

// Hanna

P.S Klicka gärna i “like” nedan om du tyckte denna bloggpost var bra, så vet jag vad jag ska skriva mer om! D.S

ATT SÅ SOMMARBLOMMOR-SÅ HÄR GÖR JAG!

INLÄGGET PRESENTERAS I SAMARBETE MED HASSELFORS GARDEN

Det finns få saker som är så underbara som att under den varmare årstiden stiga rakt ut i sin trädgård eller balkong och plocka med sig in ett vackert fång med blommor. Och vet du vad, det är faktiskt inte speciellt svårt att odla sommarblommor, mycket enklare än grönsaker i alla fall! Här berättar jag hur jag gör när jag sår fröerna som ska växa sig till plantor under våren och sedan leverera blommor fram tills frosten kommer.

Cosmea Collarette White

Rosenskära, vallmokapslar och jätteverbena

Alla blommor börjar med det lilla fröet som hamnar i jorden, vattnas på och som sedan känner värmen och ljuset och börjar gro och sträcka på sig. Jag förodlar de flesta av mina sommarblommor, dvs de plantor som jag sår frön av på våren och som sedan blommar under en sommar för att sedan vissna ner till hösten. Dessa blommor kallas även för annueller eftersom de är ettåriga. Vackra snittblommor kan även komma från perenner som tex pioner, dvs växter som är fleråriga och återkommer på samma växtplats år efter år.

I mitten dahlian Café Au Lait tillsammans med vädd, luktärter, aster och dubbel rosenskära.

Anledningarna till att jag förodlar mina växter är två. Dels kan jag tjuvstarta säsongen en aning tidigare genom att ha stora plantor att plantera ut när frosten är över och dels är plantorna så pass stora att inte mördarsniglarna kalasar i sig allt på en gång. Större och strakare plantor står emot allehanda sorts skadedjur.

Olika blommor sås vid olika tillfällen. När man sår dem beror dels på hur lång utvecklingstid de har men även på hur pass frostkänsliga de är. Jag bor i odlingszon 1, här är vintrarna milda och sommaren varm. Dessutom har jag ett växthus, ett ouppvärmt sådant i och för sig, men det hjälper mig ändå att komma igång tidigare med sådderna på våren. Jag har haft växthuset i några säsonger nu, men innan jag hade det gjorde jag precis likadant som jag beskriver nedan, med den skillnaden att vår matsal var en djungel under april och maj, innan alla plantorna kunde planteras utomhus i sina rabatter. Men om man är en aningen modestare blomsterodlare än vad jag är, så kan man klara sig gott utan växthus!

I januari sår jag tex penséer, som tål ett par frostgrader när plantan har kommit upp och därför kan få komma igång tidigt på säsongen. Men jag sår även jätteverbena i januari av den anledningen att den blomman har så lång utvecklingstid. Om jätteverbena-fröerna kommer i jorden för sent så hinner den inte blomma under den korta säsong som vi har i Sverige. Om du undrar när dina frön ska i jorden, kika på fröpåsen, där står oftast all information man behöver för att lyckas med sina odlingar.

Jag har många favoriter som jag bara måste odla varje år. Blåklint, rosenskära, aster, vädd, lejongap, slöjsilja, vallmo och ringblomma är sådan för att nämna några. Listan på favoriter är oändligt lång och det kan man nog förstå när man tar sig en titt i min frölåda där jag förvarar alla mina fröer. Om du vill ha tips på fem blommor som är perfekta för nybörjaren så tipsar jag HÄR.

En av de absolut viktigaste sakerna när man drar upp blommor från frön är att jorden är av bästa kvalité. När det gäller jorden så är det så krasst att man får det man betalar för. Och oftast har fröna kostat en slant och det tar tid att driva på dem så därför kompromissar jag aldrig med kvalitén på jorden. Sedan flera år tillbaka använder jag mig av Hasselfors Gardens P-jord och S-jord när jag driver upp mina sommarblommor. P-jorden är en mer gödslad planteringsjord medan S-jorden är en mager såjord, båda av professionell kvalitet som man verkligen kan lita på.

Flera olika sorters rosenskära, cosmea collarette phsyke white, double click rose bonbon och double click raspberry bonbon.

SÅ HÄR GÖR JAG NÄR JAG SÅR:

Jag använder mig av gamla vindruvsaskar för flera av mina sådder. De är helt perfekt i sin storlek och med locket på så fungerar de som alldeles ypperliga minidrivhus. Dessutom går de att återanvända år efter år!

1. Jag börjar med att ta ut en lämplig mängd av P-jorden ur den stora säcken för de minidrivhus av vindruvskaskar som jag ska så. Jorden finfördelar jag med händerna för att den inte ska ha några klumpar någonstans och skakar ner i asken så att den är fylld till ungefär 3/4 med P-jord. Jag placerar askarna i varandra så att jorden trycks till en aning och ytan blir slät. Därefter vattnar jag igenom asken ordentligt för att sedan låta dem stå och rinna av en aning.

2. Ovanpå P-jorden lägger jag ett tunt lager med S-jord, kanske en luftig centimeter hög och plattar därefter till ytan. I och med att den underliggande jorden är helt genomvattnad så dras lagom mängd med vatten upp i skiktet som jag senare strör ut fröerna på. Försiktigt trycker jag fast dem mot jordytan och strösslar över ett tunt lager med S-jord. Hur tjockt det täcket är beror på vilka frön jag sår. Om det står på fröpåsen att ett frö är ljusgroende är det viktigt att det inte täcks med jord.

3. Att märka upp sådderna är en av de viktigaste sakerna i hela jobbet. På den lilla etiketten skriver jag namnet på vad jag sått, och om jag har flera olika sorter av samma blomma är det viktigt att jag även skriver ut sortnamnet. Dessutom skriver jag datum på både etikett och fröpåse för att veta när jag har sått och dessutom ha en uppfattning till nästa år om jag sådde i rätt tid.

4. För att fröerna ska gro behöver de värme. Vanligtvis sätter jag vindruvsaskarna på en bricka (skoskydd från Ikea, perfekt för ändamålet!) på golvvärmen i matsalen, men dessvärre har jag upptäckt att jag har fått någon mer i hushållet som är väldigt intresserad av mina jordfyllda plastlådor. Så för att inte Sammie ska skapa totalt kaos har jag införskaffat värmemattor som jag lägger på ett bord och sätter därefter hela brickan där på.

5. Efter ett par dagar eller veckor börjar fröerna att gro. Vissa frön behöver bara ett par dagar för att kika upp, medan andra frön kan ta flera veckor på sig innan de kikar upp! Oftast hittar du även den informationen på fröpåsen. När små plantor börjar visa sig och de första lilla bladparet, kallade hjärtblad, har utvecklats är det dags att sätta sådden svalare, men samtidigt öka på med solljus. Dessutom kan det vara bra att lossa taket i det lilla växthuset och stötta upp så att det inte blir för fuktigt och de små späda skotten börjar mögla eller gå under av fukten. Om man är väldigt tidig med sin frösådd räcker inte riktigt dagsljuset till för att utveckla präktiga plantor utan oftast drar de i väg och blir lite väl gängliga. För flera sorter, så som rosenskära och solros gör inte det så mycket, utan de kan man plantera ner, dvs plantera djupare i nästa kruka när det är dags. Förra året började jag testa mig fram lite med extra belysning och det gjorde de tidiga plantorna riktigt fina. Nu har jag inte så stor yta med extra belysning utan vissa plantor hamnar under lysrör medan andra får hålla tillgodo med det ljus som kommer naturligt in på fönsterbrädet.

6. Nu får det stå och växa till i vindruvskaskarna. I och med att översta lagret är den magra luckra S-jorden där fröerna får utvecklas den första tiden och sedan kommer rötterna ner till den mer matiga och energirika P-jorden. Hasselfors Gardens P-jord är medium gödslad med mineralgödsel som är lättillgängligt för att plantorna skall rota och växa till sig på bästa vis. Därför så behöver man faktiskt inte ha så himla bråttom sedan med omskolning, dvs att förflytta plantorna till egna krukor, så på så sätt sparar man in både lite tid och utrymme genom detta.

7. Jag försöker alltid vattna på brickan som askarna står på och inte direkt på jorden ovanifrån för att rötterna ska söka sig ner efter vattnet och på så sätt utveckla djupare rötter. När det sedan börjar bli trångt i asken är det dags att omskola plantorna till en egen liten kruka fylld med P-jord, men det är först om ett par veckor. Till exempel om jag sår i mitten på mars så gör jag första omskolningen i slutet på april på ett ungefär.

När är det dags att så?

Ja, det beror ju såklart var i landet man bor. Det avgörande för hela sådden är att man har något sånär koll på när frostrisken är över. Förra våren kom en frostknäpp i början på maj och ödelade stora delar av det jag hade chansat med att plantera ut i rabatterna, det misstaget ska jag inte göra om igen. I mitten på maj är det lagom för mig att plantera ut, inte före dess. 

De flesta sommarblommorna börjar jag att så i mitten på mars, då har ljuset kommit tillbaka så pass mycket att det inte behövs extra belysning och plantorna hinner inte växa sig för långa och rangliga innan det är dags att plantera ut dem i rabatterna. Tiden fram till dess använder jag till att drömma om olika sommarblomsbuketter och klicka hem härliga fröer!

Rosenskära, solrosor, sommardahlia och zinnia. Alla lättodlade och perfekta för nybörjaren!

Jag hoppas innerligt detta inlägg ska inpirera dit till att så fröer till dina egna snittblommor. Känslan att ha trägården full med blommor är obetalbar, jag känner mig så rik. Och det bästa av allt att det inte bara jag som njuter av blomsterprakten utan alla bin och humlor gillar det lika mycket som jag gör! Genom att odla sommarblommor i din trädgård gör du faktiskt en miljöinsats, genom att du främjar den biologiska mångfalden. Hurra för det med!

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min samarbetspartner Hasselfors Garden som möjliggör för mig att göra genomarbetade och fullmatade blogginlägg som detta, jag kan lova att fler kommer under året och jag hoppas att du vill hänga med!

Må gott!

// Hanna

P.S Om du upplever det här blogginlägget som inspirerande och läsvärt får du gärna klicka i “like” nedan, då vet jag vad du gillar och jag ska skriva mer om! D.S

BLOMMANDE TRÄDGÅRD I JANUARI

En målsättning jag har haft med min trädgård är att oavsett årstid ska jag kunna gå ut och plocka ihop en bukett med blommor. Under våren, sommaren och stora delar av hösten är det så klart en lätt uppgift då det finns så mycket blommande att välja på. Men i januari? Jo, efter ett par år är det nu faktiskt möjligt, här berättar jag mer om mina val för att göra små januaribuketter möjliga.

Jag bor i odlingszon 1 och vintrarna här är oftast milda och relativt snöfattiga här vid Fjorden. De senaste tre månaderna här, november, december och januari har bjudit på samma väder, runt 6 plusgrader och regnskurar och ja vintern lyser verkligen med sin frånvaro. Det är en märklig vinter vi har, men inte alls ovanlig här hos mig. De växter jag skriver här i detta inlägg om är växter som blommar så här års vanligtvis, även om det är vinter och snö, det är alltså inte växter som har fått klimatspatt och börjat tro att det är vår, utan de ska blomma så här års.

Hybridkejsarolvon “Dawn” (Viburnum bodnantense) har jag planterat i ett skyddat läge och börjar blomma på bar gren i november. Blommorna är små, vit-rosa och fördelade i klasar. Blir det minusgrader så fryser den till som den är och kommer igen efter frosten. Min buske är ännu inte så stor att jag vågar plocka så mycket av den, men små kvistar tar jag gärna in och njuter av.

Trollhassel “Diane” (Hamamelis x intermedia) planterade jag i våras i min trädgård och bara ett par dagar in på 2020 hade den börjat sin röda explosion av blommor. Än är plantan väldigt liten, men den verkar trivas och växer på sig fort verkar det som. Om trollhasseln får en period av kyla så stannar den bara upp i sin blomning och fortsätter sedan i mildväder som om inget hade hänt. Det finns en gul variant på trollhassel som jag bara måste plantera i min trädgård, de ser ju så härligt punkiga ut med sina rufsiga självlysande blommor i det gråa vädret!

Julrosor, Helleborus, har jag flera olika sorter av. De är så underbara och jag har märkt att man omöjligt kan ha för många! Några sorter börjar blomma redan i november, medan andra kommer igång först senare och kan hålla på och blomma in i maj. Bladen är gröna året om. Får julrosorna minusgrader så slokar de, men reser sig när solen kommer fram.

Ett år då det blev väldigt kallt under lång tid och det var snöfritt, drabbades många av mina julrosor av tjältorka och strök med. Men nu har jag nog kommit i kapp med blommor igen. Varje år försöker jag hitta en ny sort och plantera in, det ger mig sådan blomsterlycka i vintermörkret!

De första snödropparna brukar jag kunna plocka till min yngsta dotters födelsedag den 8 januari. Snödropparna stå väldigt skyddade, inuti en buxbomsring där höstanemoner blommar på hösten. Jag kan tro att denna plantering erbjuder ett fint mikroklimat som får snödropparna till att trivas. Jag har snödroppar på fler platser i trädgården och där dröjer med att kika upp någon vecka senare. Tycker det är så vackert när de små näpna snödropparna bryter igenom snötäcket och vecklar ut sina små vita klockor, det är naturens under!

Ett litet trädgårdsplock i januari. Trädgårdslycka!

Något som däremot är väldigt tidigt i år i min trädgård i år är lökväxter som börjat kika upp. Här spelar klimatet definitivt en stor roll. När det har varit så milt så luras växterna upp ur lökarna och är på väg för att blomma. Här kikar förra årets utplanterade hyacinter upp tillsammans med övervintrade lejongap. Bekymret med att hyacinter och tulpaner börjar kika upp är att kommer det en köldknäpp så kommer de stryka med och det känns sorgligt.

Jag tror att de kommande klimatförändringarna, med stigande medeltemperatur, kommer göra att vi drabbas mer och mer av extremväder. Det är inte alls säkert att jag kommer få njuta av mina januariblommor; snödroppar, julrosor, trollhassel och hybridkejsarolvon om klimatet förändras för mycket. Vintrarna framöver kommer kanske innebära häftiga regn i flera månader istället? Och med somrar då torkan är ett enormt problem. Och vindar som snurrar in över trädgården och knäcker allt i sin framfart. Saker som tåls att fundera på, agera på, och beteendeförändra.

Jag läser just nu en kurs vid min gamla designhögskola HDK, Grön Gestaltning som handlar om gröna miljöer i stadsmiljön men med ett fokus på de klimatförändringar vi står inför, med extremväder som drabbar folk i tätbebyggda områden. Kursen är oerhört spännande och jag lär mig så mycket. Jag kommer återkomma i frågan, då detta är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat!

Må gott!

// Hanna

P:S Om du tyckte att detta var ett informativt/inspirerande inlägg så klicka gärna i en “like” nedan. Då hjälper du mig med att ta reda på vad jag kan skriva om nästa gång! D:S