ATT SÅ SOMMARBLOMMOR-SÅ HÄR GÖR JAG!

INLÄGGET PRESENTERAS I SAMARBETE MED HASSELFORS GARDEN

Det finns få saker som är så underbara som att under den varmare årstiden stiga rakt ut i sin trädgård eller balkong och plocka med sig in ett vackert fång med blommor. Och vet du vad, det är faktiskt inte speciellt svårt att odla sommarblommor, mycket enklare än grönsaker i alla fall! Här berättar jag hur jag gör när jag sår fröerna som ska växa sig till plantor under våren och sedan leverera blommor fram tills frosten kommer.

Cosmea Collarette White

Rosenskära, vallmokapslar och jätteverbena

Alla blommor börjar med det lilla fröet som hamnar i jorden, vattnas på och som sedan känner värmen och ljuset och börjar gro och sträcka på sig. Jag förodlar de flesta av mina sommarblommor, dvs de plantor som jag sår frön av på våren och som sedan blommar under en sommar för att sedan vissna ner till hösten. Dessa blommor kallas även för annueller eftersom de är ettåriga. Vackra snittblommor kan även komma från perenner som tex pioner, dvs växter som är fleråriga och återkommer på samma växtplats år efter år.

I mitten dahlian Café Au Lait tillsammans med vädd, luktärter, aster och dubbel rosenskära.

Anledningarna till att jag förodlar mina växter är två. Dels kan jag tjuvstarta säsongen en aning tidigare genom att ha stora plantor att plantera ut när frosten är över och dels är plantorna så pass stora att inte mördarsniglarna kalasar i sig allt på en gång. Större och strakare plantor står emot allehanda sorts skadedjur.

Olika blommor sås vid olika tillfällen. När man sår dem beror dels på hur lång utvecklingstid de har men även på hur pass frostkänsliga de är. Jag bor i odlingszon 1, här är vintrarna milda och sommaren varm. Dessutom har jag ett växthus, ett ouppvärmt sådant i och för sig, men det hjälper mig ändå att komma igång tidigare med sådderna på våren. Jag har haft växthuset i några säsonger nu, men innan jag hade det gjorde jag precis likadant som jag beskriver nedan, med den skillnaden att vår matsal var en djungel under april och maj, innan alla plantorna kunde planteras utomhus i sina rabatter. Men om man är en aningen modestare blomsterodlare än vad jag är, så kan man klara sig gott utan växthus!

I januari sår jag tex penséer, som tål ett par frostgrader när plantan har kommit upp och därför kan få komma igång tidigt på säsongen. Men jag sår även jätteverbena i januari av den anledningen att den blomman har så lång utvecklingstid. Om jätteverbena-fröerna kommer i jorden för sent så hinner den inte blomma under den korta säsong som vi har i Sverige. Om du undrar när dina frön ska i jorden, kika på fröpåsen, där står oftast all information man behöver för att lyckas med sina odlingar.

Jag har många favoriter som jag bara måste odla varje år. Blåklint, rosenskära, aster, vädd, lejongap, slöjsilja, vallmo och ringblomma är sådan för att nämna några. Listan på favoriter är oändligt lång och det kan man nog förstå när man tar sig en titt i min frölåda där jag förvarar alla mina fröer. Om du vill ha tips på fem blommor som är perfekta för nybörjaren så tipsar jag HÄR.

En av de absolut viktigaste sakerna när man drar upp blommor från frön är att jorden är av bästa kvalité. När det gäller jorden så är det så krasst att man får det man betalar för. Och oftast har fröna kostat en slant och det tar tid att driva på dem så därför kompromissar jag aldrig med kvalitén på jorden. Sedan flera år tillbaka använder jag mig av Hasselfors Gardens P-jord och S-jord när jag driver upp mina sommarblommor. P-jorden är en mer gödslad planteringsjord medan S-jorden är en mager såjord, båda av professionell kvalitet som man verkligen kan lita på.

Flera olika sorters rosenskära, cosmea collarette phsyke white, double click rose bonbon och double click raspberry bonbon.

SÅ HÄR GÖR JAG NÄR JAG SÅR:

Jag använder mig av gamla vindruvsaskar för flera av mina sådder. De är helt perfekt i sin storlek och med locket på så fungerar de som alldeles ypperliga minidrivhus. Dessutom går de att återanvända år efter år!

1. Jag börjar med att ta ut en lämplig mängd av P-jorden ur den stora säcken för de minidrivhus av vindruvskaskar som jag ska så. Jorden finfördelar jag med händerna för att den inte ska ha några klumpar någonstans och skakar ner i asken så att den är fylld till ungefär 3/4 med P-jord. Jag placerar askarna i varandra så att jorden trycks till en aning och ytan blir slät. Därefter vattnar jag igenom asken ordentligt för att sedan låta dem stå och rinna av en aning.

2. Ovanpå P-jorden lägger jag ett tunt lager med S-jord, kanske en luftig centimeter hög och plattar därefter till ytan. I och med att den underliggande jorden är helt genomvattnad så dras lagom mängd med vatten upp i skiktet som jag senare strör ut fröerna på. Försiktigt trycker jag fast dem mot jordytan och strösslar över ett tunt lager med S-jord. Hur tjockt det täcket är beror på vilka frön jag sår. Om det står på fröpåsen att ett frö är ljusgroende är det viktigt att det inte täcks med jord.

3. Att märka upp sådderna är en av de viktigaste sakerna i hela jobbet. På den lilla etiketten skriver jag namnet på vad jag sått, och om jag har flera olika sorter av samma blomma är det viktigt att jag även skriver ut sortnamnet. Dessutom skriver jag datum på både etikett och fröpåse för att veta när jag har sått och dessutom ha en uppfattning till nästa år om jag sådde i rätt tid.

4. För att fröerna ska gro behöver de värme. Vanligtvis sätter jag vindruvsaskarna på en bricka (skoskydd från Ikea, perfekt för ändamålet!) på golvvärmen i matsalen, men dessvärre har jag upptäckt att jag har fått någon mer i hushållet som är väldigt intresserad av mina jordfyllda plastlådor. Så för att inte Sammie ska skapa totalt kaos har jag införskaffat värmemattor som jag lägger på ett bord och sätter därefter hela brickan där på.

5. Efter ett par dagar eller veckor börjar fröerna att gro. Vissa frön behöver bara ett par dagar för att kika upp, medan andra frön kan ta flera veckor på sig innan de kikar upp! Oftast hittar du även den informationen på fröpåsen. När små plantor börjar visa sig och de första lilla bladparet, kallade hjärtblad, har utvecklats är det dags att sätta sådden svalare, men samtidigt öka på med solljus. Dessutom kan det vara bra att lossa taket i det lilla växthuset och stötta upp så att det inte blir för fuktigt och de små späda skotten börjar mögla eller gå under av fukten. Om man är väldigt tidig med sin frösådd räcker inte riktigt dagsljuset till för att utveckla präktiga plantor utan oftast drar de i väg och blir lite väl gängliga. För flera sorter, så som rosenskära och solros gör inte det så mycket, utan de kan man plantera ner, dvs plantera djupare i nästa kruka när det är dags. Förra året började jag testa mig fram lite med extra belysning och det gjorde de tidiga plantorna riktigt fina. Nu har jag inte så stor yta med extra belysning utan vissa plantor hamnar under lysrör medan andra får hålla tillgodo med det ljus som kommer naturligt in på fönsterbrädet.

6. Nu får det stå och växa till i vindruvskaskarna. I och med att översta lagret är den magra luckra S-jorden där fröerna får utvecklas den första tiden och sedan kommer rötterna ner till den mer matiga och energirika P-jorden. Hasselfors Gardens P-jord är medium gödslad med mineralgödsel som är lättillgängligt för att plantorna skall rota och växa till sig på bästa vis. Därför så behöver man faktiskt inte ha så himla bråttom sedan med omskolning, dvs att förflytta plantorna till egna krukor, så på så sätt sparar man in både lite tid och utrymme genom detta.

7. Jag försöker alltid vattna på brickan som askarna står på och inte direkt på jorden ovanifrån för att rötterna ska söka sig ner efter vattnet och på så sätt utveckla djupare rötter. När det sedan börjar bli trångt i asken är det dags att omskola plantorna till en egen liten kruka fylld med P-jord, men det är först om ett par veckor. Till exempel om jag sår i mitten på mars så gör jag första omskolningen i slutet på april på ett ungefär.

När är det dags att så?

Ja, det beror ju såklart var i landet man bor. Det avgörande för hela sådden är att man har något sånär koll på när frostrisken är över. Förra våren kom en frostknäpp i början på maj och ödelade stora delar av det jag hade chansat med att plantera ut i rabatterna, det misstaget ska jag inte göra om igen. I mitten på maj är det lagom för mig att plantera ut, inte före dess. 

De flesta sommarblommorna börjar jag att så i mitten på mars, då har ljuset kommit tillbaka så pass mycket att det inte behövs extra belysning och plantorna hinner inte växa sig för långa och rangliga innan det är dags att plantera ut dem i rabatterna. Tiden fram till dess använder jag till att drömma om olika sommarblomsbuketter och klicka hem härliga fröer!

Rosenskära, solrosor, sommardahlia och zinnia. Alla lättodlade och perfekta för nybörjaren!

Jag hoppas innerligt detta inlägg ska inpirera dit till att så fröer till dina egna snittblommor. Känslan att ha trägården full med blommor är obetalbar, jag känner mig så rik. Och det bästa av allt att det inte bara jag som njuter av blomsterprakten utan alla bin och humlor gillar det lika mycket som jag gör! Genom att odla sommarblommor i din trädgård gör du faktiskt en miljöinsats, genom att du främjar den biologiska mångfalden. Hurra för det med!

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min samarbetspartner Hasselfors Garden som möjliggör för mig att göra genomarbetade och fullmatade blogginlägg som detta, jag kan lova att fler kommer under året och jag hoppas att du vill hänga med!

Må gott!

// Hanna

P.S Om du upplever det här blogginlägget som inspirerande och läsvärt får du gärna klicka i “like” nedan, då vet jag vad du gillar och jag ska skriva mer om! D.S

BLOMMANDE TRÄDGÅRD I JANUARI

En målsättning jag har haft med min trädgård är att oavsett årstid ska jag kunna gå ut och plocka ihop en bukett med blommor. Under våren, sommaren och stora delar av hösten är det så klart en lätt uppgift då det finns så mycket blommande att välja på. Men i januari? Jo, efter ett par år är det nu faktiskt möjligt, här berättar jag mer om mina val för att göra små januaribuketter möjliga.

Jag bor i odlingszon 1 och vintrarna här är oftast milda och relativt snöfattiga här vid Fjorden. De senaste tre månaderna här, november, december och januari har bjudit på samma väder, runt 6 plusgrader och regnskurar och ja vintern lyser verkligen med sin frånvaro. Det är en märklig vinter vi har, men inte alls ovanlig här hos mig. De växter jag skriver här i detta inlägg om är växter som blommar så här års vanligtvis, även om det är vinter och snö, det är alltså inte växter som har fått klimatspatt och börjat tro att det är vår, utan de ska blomma så här års.

Hybridkejsarolvon “Dawn” (Viburnum bodnantense) har jag planterat i ett skyddat läge och börjar blomma på bar gren i november. Blommorna är små, vit-rosa och fördelade i klasar. Blir det minusgrader så fryser den till som den är och kommer igen efter frosten. Min buske är ännu inte så stor att jag vågar plocka så mycket av den, men små kvistar tar jag gärna in och njuter av.

Trollhassel “Diane” (Hamamelis x intermedia) planterade jag i våras i min trädgård och bara ett par dagar in på 2020 hade den börjat sin röda explosion av blommor. Än är plantan väldigt liten, men den verkar trivas och växer på sig fort verkar det som. Om trollhasseln får en period av kyla så stannar den bara upp i sin blomning och fortsätter sedan i mildväder som om inget hade hänt. Det finns en gul variant på trollhassel som jag bara måste plantera i min trädgård, de ser ju så härligt punkiga ut med sina rufsiga självlysande blommor i det gråa vädret!

Julrosor, Helleborus, har jag flera olika sorter av. De är så underbara och jag har märkt att man omöjligt kan ha för många! Några sorter börjar blomma redan i november, medan andra kommer igång först senare och kan hålla på och blomma in i maj. Bladen är gröna året om. Får julrosorna minusgrader så slokar de, men reser sig när solen kommer fram.

Ett år då det blev väldigt kallt under lång tid och det var snöfritt, drabbades många av mina julrosor av tjältorka och strök med. Men nu har jag nog kommit i kapp med blommor igen. Varje år försöker jag hitta en ny sort och plantera in, det ger mig sådan blomsterlycka i vintermörkret!

De första snödropparna brukar jag kunna plocka till min yngsta dotters födelsedag den 8 januari. Snödropparna stå väldigt skyddade, inuti en buxbomsring där höstanemoner blommar på hösten. Jag kan tro att denna plantering erbjuder ett fint mikroklimat som får snödropparna till att trivas. Jag har snödroppar på fler platser i trädgården och där dröjer med att kika upp någon vecka senare. Tycker det är så vackert när de små näpna snödropparna bryter igenom snötäcket och vecklar ut sina små vita klockor, det är naturens under!

Ett litet trädgårdsplock i januari. Trädgårdslycka!

Något som däremot är väldigt tidigt i år i min trädgård i år är lökväxter som börjat kika upp. Här spelar klimatet definitivt en stor roll. När det har varit så milt så luras växterna upp ur lökarna och är på väg för att blomma. Här kikar förra årets utplanterade hyacinter upp tillsammans med övervintrade lejongap. Bekymret med att hyacinter och tulpaner börjar kika upp är att kommer det en köldknäpp så kommer de stryka med och det känns sorgligt.

Jag tror att de kommande klimatförändringarna, med stigande medeltemperatur, kommer göra att vi drabbas mer och mer av extremväder. Det är inte alls säkert att jag kommer få njuta av mina januariblommor; snödroppar, julrosor, trollhassel och hybridkejsarolvon om klimatet förändras för mycket. Vintrarna framöver kommer kanske innebära häftiga regn i flera månader istället? Och med somrar då torkan är ett enormt problem. Och vindar som snurrar in över trädgården och knäcker allt i sin framfart. Saker som tåls att fundera på, agera på, och beteendeförändra.

Jag läser just nu en kurs vid min gamla designhögskola HDK, Grön Gestaltning som handlar om gröna miljöer i stadsmiljön men med ett fokus på de klimatförändringar vi står inför, med extremväder som drabbar folk i tätbebyggda områden. Kursen är oerhört spännande och jag lär mig så mycket. Jag kommer återkomma i frågan, då detta är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat!

Må gott!

// Hanna

P:S Om du tyckte att detta var ett informativt/inspirerande inlägg så klicka gärna i en “like” nedan. Då hjälper du mig med att ta reda på vad jag kan skriva om nästa gång! D:S

SÅ HÄR GÖR DU EN JULKRANS AV KAPRIFOL

Jag älskar verkligen att göra kransar, tycker de är fina året runt egentligen, men kanske ändå att julen är högtiden för att göra kransar. Om man inte vill springa till affären och köpa en halmstomme hela tiden vill jag tipsa om att göra en själv av grenar och klipp man har i trädgården. Kaprifolens vindlande grenar är verkligen bäst när det gäller att få till en fin jämn krans. Här beskriver jag hur jag gör dem.

Kaprifolen växer fort och mycket, nästan ohämmat bakom vårt hus. Det här trasslet är utmärkt material för att göra en naturlig krans utav. Klipp så långa lianer du kan, om de har trasslat ihop sig lite gör inte det så mycket. Klipp mer än vad du tror att du behöver, det går alltid åt! Maffiga kransar är ju det man vill ha.

Stella är min eviga följeslagare var jag en går i trädgården. Hon älskar att stå och spana på altanen.

När jag gör en sådan här krans av kaprifolens grenar använder jag ingen stomme eller ståltråd överhuvudtaget, jag bara börjar linda ihop en krans. Första varvet är tanigt, men det handlar om att snurra in grenarna omlott och bygga upp en stabil, stadig och så jämn krans som möjligt. Oftast tar jag tre grenar åt gången, fäster in början på kvisten i det som tidigare är lindat och börjar tvinna det nya knippet runt. Ta hellre små knippen åt gången och se till att de handlar lite omlott.

Snurra och fyll på material tills du tycker att det räcker. Nu så här till jul tycker jag det är fint att fästa in någon sorts barrväxt också, i detta fall valde jag en. Färgen på enen är så snygg, lite silvrig, men fy vad den är sticksig! Man får gärna ta på sig de tunna trädgårdshandskarna när man jobbar med just en. För att fästa enkvistarna använder jag mig av en tunn grön ståltråd och virar runt. I och med att stommen av kaprifol är så himla snygg låter jag den synas.

Om man inte har tillgång till kaprifolgrenar så ta en kik i trädgården och se vad du kan ha. Jag har provat att även binda liknande kransar med klipp från vinbären (luktar underbart!) och kornellen i både rött och gult, det blir så snyggt det med!

För att få lite extra julig känsla på kransen så petade jag in torkad chili av sorten Jamacain Bell. Varje chilifrukt ser ut som en liten klocka och jag tyckte faktiskt att det blev riktigt fint!

Häpp! En julekrans på väggen av trädgårdsbös tillsammans med julstjärnor av tapet. Stjärnorna är plättlätta att göra av tapetrester, klicka in här hos Sofia Mokkasin så visar hon hur man gör dem. Om du vill binda en krans på halmstomme med material från trådgården så har jag beskrivit hur man gör HÄR.

Må fint!

// Hanna

P.S Om du tyckte detta var ett användbart och bra tips får du gärna klicka i en gilla nedan, då vet jag vad jag ska skriva och fota mer utav! D.S